Cinderella in a partydress

Och det känns... väldigt konstigt. Det känns jättekonstigt faktiskt. Det trodde jag inte att det skulle göra, men de gör det. Att sluta nian är som att ta steget ut i vuxenlivet, enligt våran rektor. Om det är så vet jag inte än. Det är ju bara att vänta och se. Jag känner mej inte så jättevuxen så det steget kanske kommer senare för mej.

Gårdagen var helt okej, med tanke på omständigheterna. Jag kände tårarna bränna redan innan jag lämnade hemmet. När jag samlade ihop dom viktigaste i "den gamla klassen" för dom sista korten, så var det väldigt jobbigt att hålla tillbaka tårarna, men jag lyckades. Jag kommer att komma ihåg alla dom tjejerna som skitbra tjejer och jag kommer att sakna dom och att gå i samma klass som dom något fruktansvärt. Dom har ändå varit som en liten familj för mej. Även om inte vi alltid har varit jätte tighta, så kommer dom alltid ha en speciell plats i hjärtat.

Tårarna kom först när vi hade kommit in i aulan, satt oss ner och kören hade börjat sjunga. Kören var det här året jätteduktiga. Det lät jättebra, det har det inte gjort dom andra åren. Sånt är lite kul att komma ihåg. Då kan man tänka till på det och säga när man blir gammal: När jag slutade nian så var kören jättemycket bättre än när dom tidigare slutade!. Ne man kanske inte kommer att tänka tillbaka så ordentligt att man kommer ihåg det, men jag kommer att komma ihåg den här avslutningen. Hur jag satt och grät mellan Felicia och Sofie. Att Sofie nästan började gråta, att Felicia bara var glad att det var över.

Jag kanske borda ta efter henne. Jag kanske också borde vara glad över att det är över. Jag menar, jag har egentligen aldrig kommit bra överens med resten utav "den gamla klassen". Rättare sagt, jag har egentligen aldrig tyckt bra om deras attityder. Nu säger jag inte att min attityd är den rätta, den har antagligen bara inte kommit överens med deras. På ett sätt är det väl en lättnad över att det är över, men det finns också en saknad. Jag kände inte någon utav killarna speciellt bra och inte några utav tjejerna heller. Jag inte sakna dom, deras personligheter, men jag kommer sakna klassen. Det går inte att förklara varför för det vet jag väl egentligen själv. 

När allt var klart i aulan så skulle hela "den gamla klassen" upp till det klassrummet vi varit mest i under åren och fika. Vi fick glass med maränger och godis och chokladsås. Det var helt okej! Sånt gillar jag ju :D. Sen fick vi våra betyg. Det var lite kul. Våran handledare hade skrivit lite om oss var och en. Och när dom skulle dela ut betygen så läste dom upp vad dom hade skrivit så fick vi gissa på vem det var. Gissa vad dom hade skrivit om mej? Jo:


Hår
Häst
Messi


Jag har ju satt i hårförlänging och jag gillar hästar. Och på senare dagar så har jag blivit helt såld på Lionel Messi och Barca. Så det stämde ju in ganska bra på mej.
Betygen hade inte ändrat sej något från förra året. Varken mer eller mindre. Får se nu om jag kommer in på det jag sökt. Det hoppas jag.

Nu ska jag börja städa på mitt rum. Det brukar jag säga ganska ofta, men nu ska jag försöka att inte behöva göra det på ett tag efter det här.
Hoppas ni får en bra dag! Det ska i alla fall ja ha.

Pusshej<3



Jag och brudarna minus Sofie som tar kortet <3


Jag och Sofie <3